Nu är vi äntligen påväg, nu kommer vi lancera företaget. Här skall startas en folkrörelse för att rädda liv. Energi som räddar liv är Brandpostens slogan.

Gå in på Brandposten.se som är under uppbyggnad, där ni kan läsa mer om hur man kan få teckna sig till ett leveransavtal så att brandvarnaren har en funktionsförsäkring till batteriet.

Kram Anna-Carin

Alltså den här hösten har varit så otroligt full av händelser att min hjärna nästan har velat stänga av ett tag.

Det har inte fysiskt varit mycket utan det ha skett  psykiskutveckling på alla håll och det har varit svårt att ha ett mentalt grepp om alltihop. Och det är det jag vill berätta om nu..

Jag är en människa som har ett stort kontroll behov, jag känner mig tvungen att veta hur alla mår och hur allt kommer bli och försöka påverka hur allt skall bli islutänden så att ingen skall må dåligt.

Men det går ju inte för då blir det kaos i ens huvud och då mår man inte bra eller hur?

Det gick så långt att jag till och med blev sjuk i en förkylning som inte vill släppa taget.

Jag hostade och snorade från den 9 sept till nu för någon vecka sedan när jag fick kortison och penicillin. Jag började sälja mindre och få backorders i mitt ena bolag, mitt andra företag med batteriabonnemangen som det varit sådan medgång i projektet med, stod stilla , mitt privatliv gick ned sig och allt var i konstant nedgång till jag för en vecka sedan kom på vad det  var som jag gjorde fel.... Jag brydde mig för mycket och försökte påverka utgången av livet, och det kan ingen påverka.

Så jag la mig platt och tänkte som så att jag bryr mig inte om vad som än händer men om det händer någonting så är det meningen och då tar jag tag i det då. Jag bestämde mig för att gå på julledighet den 15 dec.

Då den 15 dec när jag tänkte tanken och låg extralänge i sängen och tog det lugnt så släppte allt med en lavins hastighet. Det fullkomligt rasade in orders, allt fullkomligt föll påplats i alla företagen, och jag började känna mig lugn och trygg. Detta för att jag släppte kontrollen och lät lagen om atraktion styra. Bestäm er för vad ni vill, gör ert bästa för att hålla fokus på det ni gör men försök inte leka gud,då kommer allt att bli som ni vill.

Jag lovar jag har nu upplevt det till fullo,så jag vet.

Kram Anna-Carin

Finns det något som man som förälder kan reta upp sig mer på än tonåringen som sover så himla mycket och är så trött hela tiden fastän de inte gör något.

En sak är säker man var likadan själv..Kommer ihåg det nu. Jag sov och gick och tränade handbol, sov, var med kompisarna, sov, åt, ja man sov mycket.

Men däremellan var jag riktigt aktiv och det kan man kräva av sin tonåring också.

De är inte från en annan planet, de vet att  det finns saker som man gör i ett hushåll och att man bör samarbeta för att det skall fungera.

Bryr man sig inte om att ställa dessa enkla krav så är det att jämställa med att man inte har uppmärksammat att denna preson finns,

och det är farligt för självkänslan tror jag.

Vi är ju gjorda för att existera i grupp och blir man inte uppmärksammad och får samma rättigheter som alla andra bli man utanför.

Det kan hända att det blir protester från individen, men då gäller det att stå på sig för det är endel av spelet tonårniongen söker kontakt.

Det finns mer anledning till oro om du inte får några protester.

Man vill ha igång en kommuniaktion, man vill få veta varför det är viktigt att just jag utför denna syssla.

Därför är det vikigt att använda rätt språk, feedback tillbaka till tonåringen, för den går raka vägen in i hjärnan

och skapar antingen oro eller självförtroende, känsla av tillhörighet.

Och det är känslan av tillhörighet som är viktig att skapa.Då får vi tonåringar som vill något med sitt liv, för de ser att de fungerar i grupp och kan ta ansvar för sig själva.

Jag tycker tonåringar är coola, men det finns de som är så otrygga att de hela tiden vill ha uppmörksamhet för att få bekräftelse på att de har rätt att finnas.De här individerna måste man jobba och ställa krav på och ge feedback till på rätt sätt.

Kram A-C

PS. tyck gärna, så får vi igång en debatt.DS

Hej på er! Det har hänt så mycket under  några månader att jag varit tvungen att prioritera vad som skall göras viktigt.

Inte så att jag har fysiskt varit överhopad med jobb utan mer känslomässigt.

Att starta ett nytt företag är som att mentalt föda ett barn.

Det är så många tankar som rusar runt i huvudet och som skall länkas ihop för att det skall bli en helhet.

Det är inte bara jag och företaget och de människor som är inblandade i det, det är familjen, vad de tycker och vilket stöd jag får hemifrån som göra så att jag vågar kliva ut och stå på gungfly.

För det är det mentala stödet som är viktigt när man ska göra något man inte gjort förr. Vågar man stå därpå toppen när det blåser. Det är som sagt ensamt där uppe på toppen, du kan bara fråga din magkänsla om du gör rätt.

Det är rädslor som måste jobbas med, det är kommuniaktionen mellan alla parter som måste var ärlig för att inte skapa negativa tankar.

Det är så mycket mentalt med att starta företag så man måste uppleva det själv för att förstå tror jag.

Jag är nästan säker på att det är lika med alla stora förändingar som man gör i livet.

Tex att sluta röka, sluta göra saker som man är van att göra trots att man vet att det inte är ens bästa man gör det för.

Men vet ni.. Det är värt varenda rädsla, för när man gått rädslan till mötes så finns den inte kvar.) Prova vet jag!

Kram

Anna-Carin

Nu kände jag att jag måste skriva något, jag har varit alldeles för upptagen så jag har inte prioriterat att skriva.

 Hur mår ni? Har ni saknat mig? Jag har inte haft tid att tänka knappt. Och det kommer bli svårt framöver tills jag är klar med lanseringen av

företaget. Men bra går det, och nu verkar alla bitar att passa samman. Detta har gjort att jag inte tänkt ett dugg på mitt egna behov av att ge tillandra. 

Så magen började krångla, och förkyld blev jag. Jag märkte också att relationerna med många människor blev annorlunda, konstigt va?:)

Nä, det är inte konstigt, för med alla svåra beslut som jag tagit har tankarna många gånger blivit negativa och då bli allt jag gör negativt.

Så pratade jag med någon som läst lite påmin blogg om Robin Sharma, och då kom jag på...Jag hade inte levt som jag lärt pålänge och det har påverkat hela mig.

Jag har inte gett lika mycket till andra som jag är van med för jag har inte haft tid. Dumt skyll, men så hade det blivit.

Nu ska jag börja ge igen så ska ni få se att jag blir bra i hälsan också.

Kram på er!

A-C MAC

Vad är rätt val för dig? Är den första frågan du måste ställa dig.

Om du gör det specifika valet , vilka konsekvenser får det för dig  i framtiden och vilka konsekvenser får det för andra?

Jamen, så här kan man ju inte gå omkring och fråga sig hela dagarna, man gör ju val hela tiden!

Men de flesta som vuxit upp, gått i skolan och haft ganska vanliga förhållanden har med sig värderingar om vad som är rätt redan från början.

De som vet med sig att deras förhållande till familj och till skolan inte varit så bra, har ganska säkert känslomässiga luckor , och det gör att man lätt gör fel val som kan bli katastrofala för just den personen.

Det kan var sådana saker som att; röka hasch är inte så farligt om man bara gör det en gång..

En kille eller tjej med värderingar hemfrån, där föräldrarna pratat med dem och berättat om hasch och vad som kan hända om man gör det en gång, skulle mycket mer sällan göra valet att välja att röka drogen.

Men en kille eller tjej in en familj där ingen någonsin brytt sig om att prata och berätta om erfarenheter från sin egen uppväxt, har inte med sig värderingen att "det kan vara farligt för mig att göra just den här grejen".

Det är då det blir viktigt att tänka över sitt val flera gånger.

Kram

A-C

VAr inte så sträng mot dig själv vi växer av våra misslyckanden...Jag lär mig hela tiden.

Efarenheter kommer av misslyckande annars skulle vi aldrig kunna lära oss.

Jag skulle hellre prova mig fram i livet och göra endel misstag än att avstå från att utvecklas genom att aldrig gå utanför min invanda miljö.

Visst har du gjort endel misstag. Förlåt dig själv och gå vidare.

Det förflutna är en grav, det är dumt att leva sitt liv i en grav.

Man kan uttrycka det så här:

Du kan inte gå framåt i livet om du helatiden tittar i backspegeln.

Cicero konstaterade:

Kloka människors själar har omsorg om sin tillvaro i framtiden.

Lösningen är att lära sig av sina misstag och bygga upp en grund av visdom.

Ta ansvar för dina handlingar, men också ha tålamod med dig själv.

Lösningen är också att gå mot sin rädsla istället för att springa ifrån den,

för bortom din rädsla hittar du ditt största liv.

Visst är det väl underbara visdomsord som Robin Sharma säger i sin bok?

Jag  lär mig själv av honom medan jag citerar.

Kram 

A-C

Igår var jag till Wijträdgårdar i Ockelbo för andra gången denna sommar. För mig är det som att axlarna åker ner på normalnivå när jag kommer dit.

Jag märker det tydligt efter ett tag när man börja andas lugnare man blir fokuserad på det lilla. Man förstår sammanhanget på ett sätt som får en att inse att man verkligen är endel av något större. Jag mår så bra av att se blommor och växter, känna lukten, höra suset och ta in allt med alla sinnena.

Att sedan äta en lunch som är gjord på alla dessa goda grönsaker som odlar i herrgården är helt oerhört mysigt.

Jag kan varmt rekommendera att åka dit för att se med sinnena.

Gå till Örtagården vid herrgården där Carl von Linnes tankar är nedskrivna på små plattor vid de olika örterna, han var en intelligen man, rolig med.

Kram 

Anna-Carin

Julian är Munken som sålde sin Ferrari. Julian coachar en kille som i hela sitt liv stressat och tjänat stora pengar, men som sedan upptäcker att han inte har någon familj kvar och inga vänner heller.

Killen försöker ta sitt liv men misslyckas och går tillbaka till sitt Hotellkonsortium dagen efter självmordsförsöket med en underlig känlsa av att det var meningen att han skulle misslyckas med det han hade i tankarna.  Av någon anledning så råkar han komma på en föreläsning som Julian håller, och där på stolen där han sitter hittar han ett meddelande där Julian tar kontakt med honom, och så börjar en lång historia ta form.

"En känsla av djup sorg började ta form i mig när jag tänkte på alla misstag jag hade begått.

I stället för att vända mina misstag till min fördel och använda dem som näring för utveckling och lärande hade jag blundat för alla lärdomar de bar med sig.

Jag hade gått genom livet utan att se möjligheterna till utveckling och istället vältrat mig i själv ömkan.

Jag sörjde att jag inte kommit i kontakt med Julians livsfilosofi tidare och levt ett liv som var mycket mer i samklang med naturlagarna han talade om.

Jag hade missat många dyrbara år då jag kunde följt vägen till mitt bästa som mest sanna liv istället för att slösabort mina förutsättningar på ett liv som handlade om att levaupp till andras förväntningar.

Jag hade låtit mig uppslukas av den stora massan och nästan låtit den förgöra mig.

Då kommer Julian tillbaka från duschen , han förstår vad jag gått igenom i mina tankar den stunden eftersom vi avslutade samtalet alldeles innan Julian gick in i duschen.

Han gav mig en kram och  sa."

Förlåtelse är frukten av insikt...

Vet ni.. det bästa är att man alltid kan börja leva ett godare liv, det är aldrig försent.

Bra va?:)

Häls

A-C

Visst är det konstigt. Jag jobbar ju som säljare för ett stort utbildningsföretag i bygg och anläggningsbranschen.

Det går mycket bra för mig och jag får nästan aldrig , peppar peppar ta i trä, några avbokningar utan allt flyter på lätt och riktigt....

Mitt självförtroende är på topp och allt är frid och fröjd.. till jag får ett mail från min kära kollea Åsa där det står att en kund till mig bokat av kursen för han inte kunde gå.

Vips så är jag nere på en så låg självkänsla så det inte finns... Jag tror att ," jaha nu är det över nu kommer ingen vilja gå utbildningar med mig som informatör igen, jaja, man ska aldrig ropa hej förrän man är över ån, osv.

Är jag verkligen stryd av prestation??? Man kan ju undra.

Men så kom jag på vad det var, och det var för kunden som jag pratat med så många gånger inte tog kontakt med mig när han bokade av utan mailade HK.

Jag var heltenkelt ledsen och kände mig inte omtyckt.

Så kan det vara ibland, ska ringa Anders i morgon och fråga varför, så mår jag säkert bättre efter det...

Kram 

A-C